Varför?

Varför kan jag inte sluta tänka på dig!? Jag hatar dig. Jag hatar dig, men ändå vill jag inget annan än ha dig, men skulle aldrig tillåta mig själv att bli ihop igen, men jag saknar de vi hade när vi sågs. Jag vill inte ha den personen som du var i slutet, den iskalla, elaka personen som fick mig att må dåligt.
Jag vill ha dej, när du fick mig att må bra, när du brydde dig, när du låg bredvid mig och sa att du aldrig skulle släppa taget, när vi köpte råttor tsm, när vi kollade bilar, när åkte till Örebro/gustavsvik, när de var vi mot allt. Men de kommer aldrig bli vi igen, även fast det var underbart, så aldrig igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0